Ett effektivt lugn.

Varje dag när jag åker hem med bussen så genomgår jag någonslags mental metamorfos. Ut med måluppfyllnad, strategier och mejlkonversationer och in med kladdiga barnpussar, läxläsning och smutstvätt. Idag är barnen är på semester, de är hos min syster och får vila upp sig lite från sina föräldrar. Maken kör sista rycket på jobbet, medan jag har haft en dag hemma själv. Man kan säga att hela min dag har varit som en lång busstur för att landa i semester-mood lagom tills vi är samlade igen allihopa ikväll.

Det kanske låter enkelt. Men när jag vanligtvis ser varje runda upp eller ner för trappen som slöseri med tid, om inte personen i fråga bär någonting med sig som ändå ska samma väg, så tar det en stund att varva ner. Jag tycker jag lyckades väldigt bra på förmiddagen. Visserligen fann jag mig själv borsta tänderna samtidigt som jag klippte ner en orkidé med nagelsaxen. Men ändå, frukost i skuggan på altanen med papperstidning och kaffet efteråt i en mugg framför Nyhetsmorgon, får ändå räknas som latlyx.

Effektivitet är en dygd med två ansikten. När den funkar som bäst hjälper den mig att slappna av, jag vet nämligen att jag är så effektiv att jag inte behöver vara rädd för att inte hinna med det jag företagit mig. Effektiviteten är min fiende när jag inser att jag har skapat en lista över vilken av de andra listorna jag ska börja med.

Efter frukost gick jag ut på en alldeles perfekt skogspromenad, sommar i luften och pod-Sommar i öronen. Hemkommen la jag mig i exakt 14 minuter i solen innan jag duschade (stekt fläsk luktar illa).

Effektiviteten kände sig tydligen bortglömd, och gick all-in och överraskade mig. Efter lunch hade jag en broccoligratäng i ugnen samtidigt som jag bakade en banankaka och googlade melonglass. Det blev lite rörigt men det löste sig. Men annars känner jag mig väldigt avslappnad. Alldeles strax ska jag hämta maken vid jobbet. Han behöver ingen bussresa. Han är avslappnad så fort han klivit på bussen. Men nu ska vi snart plinga och hoppa av vid hållplats semester.