söndag 7 februari 2016

Insomnia

Vi har provat att smyga nattningen på henne. Överraska med nyheten om att det är läggdags, i ett försök att få henne att somna i ren förvåning. Vi har testat det motsatta, att förbereda henne efter middagen så att själva sänggåendet kan vaggas in som en naturlig del i kvällen och hon ska flyta in i sömnen.

Vi har provat alla nattningsmetoder som någon nånsin tjänat pengar på. Vi får det inte att funka. Det tar minst en timme innan hon somnat, oftast längre, hur vi än gör.

Idag var det min (o)tur att natta femåringen. Vi mjukstartade med två böcker och dämpad belysning. När sista sidan var läst började det krypa i henne. En kullerbytta och byte av nallar blev det innan lugnet återkom. Hon förslog leken "Gissa djuret". En ska tänka på ett djur på en bokstav och den andra ska gissa. Här har vi en rutin. Hon börjar, tänker på ett djur på "N". Jag gissar på noshörning och nyckelpiga men svaret är alltid nakenkatt. De finns tydligen.

Efter fyra-fem omgångar av djur (leken slutar alltid med "...pingvin börjar på V ju! ping-Vin!!!") var det lite yogapositioner (stå på huvud och knän med rumpan i luften och vifta med armarna) innan hon la sig igen och ville leka viskleken. I det mörka rummet, med enbart ljuset från lyshjärtat i fönstret som aldrig försvann när julpyntet togs ner, är det mysigt i några sekunder när hon blåser sin varma luft i mitt öra: "älgbajsprinsesskronagodis" viskar hon. Jag upprepar ordet. Jaaaa, bra mamma, berömmer hon. Sen är det min tur ett par gånger innan hon börjar känna att i alla fall kroppen är lite trött. Har man riktig tur här så somnar hon mitt i en mening. Eller när hon tänker ut nästa multilånga ord. Då är nattningen en framgång.

Men oftast inte. Och det är sen det är dags för mitt finalnummer, att sjunga alla verser inklusive refrängen i viskande ton av Roxette-balladen "Spending my time". Hon älskar den och kan den snart också utantill. Det innebär också att om jag fuskar och hoppar över några strofer på hundrade varvet, eller somnar själv, så lyfter hon irriterar sitt lilla huvud och frågar om jag glömt texten? Sen sjunger hon den för mig.

Oftast somnar hon till slut i sin säng. I andra fall är hon uppe med oss och somnar på två sekunder mellan oss i vår säng. Ikväll släpade hon ut täcke och kudde och bäddade till sig själv på golvet i hallen. Där stensomnade hon. Utan bok. Utan sång. Utan saga och utan gissningslek. Ny nattningsmetod är född i det här huset. Campingmetoden.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar