Mot högre höjder

Vi kom iväg imorse vid halv nio. Bra start för att vara den här familjen! Vi lämnade västkusten i sol och hade inte en droppe regn på väg upp genom Sverige. Vi körde två bilar denna gång, vi har extrafina gäster i form av min mamma och en inlånad hund.

Tappen i Brålanda fick agera första fikastopp. Maken parkerade 59 meter bort, på andra sidan macken, från mig, mamma och åttaåringen som camperade i ena bilen. Jag gestikulerade. Han ignorerade. Jag ropade. Han ignorerade. Jag frågade upprört om han inte förstått vad jag menade?! Jodå, svarade han, men han hade ju en perfekt plats bakom två andra Volvo-bilar! Det blev jättesnyggt! Fatta att en inte kan sätta saker som en frus vilja framför det liksom.

Resan tog sin lilla tid. Vi pausade många gånger idag. Dessutom var alla andra trafikanter antingen självmordsbenägna i sina hysteriska omkörningar eller så var de lokala förmågor (?) som minsann tänkte ligga med sin Saab från 92 och köra i 50 på 70-väg.

Nu går ju förvisso inte min mammas guldpil till bil så himla fort. Maken förhandlade sig till att köra sin stolthet Volvon cirka 3/4 av vägen, men sista biten upp mot Sälen var det hans tur i guldpilen. Exakt vad som hände på denna sista sträcka är höjt i dunkel. Enligt maken försökte han sig på en omkörning a la Volvo och det gick inte som planerat. Han fick rulla tillbaka in i konvojen. Historien slutar med att ett omoget fuck-finger delas ut till maken av bilisten framför... Och där gick helt (o)tippat makens gräns! Han svarar med TVÅ långfinger! Innan han trycker plattan i botten och kör om. Oklart vem som egentligen gick ut den striden med hedern i behåll.

Vi kom fram till Sälen i solsken och kvällsgrillning med gröna fjäll i kuliss. Barnen och den inlånade hunden behövde rastas efter många timmar i bil. Kvällspromenaden var därmed ett faktum. Det var en fantastiskt skön kväll men jag blir nervös när sexåringen närmar sig älven oavsett kontext. Antingen driver hon med oss eller så är hon född till äventyrare. Eller med Jesus-komplex.

Hunden passade på att doppa tassar o nos i ett lerdike medan jag tittade på sexåringen. Men, som vi säger, efter gyttjebad kommer bad i fjällbäck! Barn plus hund plaskade och tvättade sig lyckliga i iskallt fjällvatten, värmda av kvällssol. Det tog som tur var den sista musten ur dem och sen somnade alla tre snabbt vid läggning. Lite vacker kvällshimlen på det, så somnade vi också rätt snabbt. Hög höjd på den här dan.