tisdag 23 augusti 2016

Den glada kocken

Temperaturen är perfekt på morgonen nu, annalkande värme känns i luften men fortfarande perfekt morgonsvalt när vi promenerar den korta biten till skolan. Bussen är knökfull av pendlare igen, väskor ska packas varje kväll inför nästkommande dag och på tallrikarna ligger återigen blodpudding och annan enkel vardagsmat.

Sexåringen hade gympa på schemat för första gången och var överlycklig (!) över att få duscha i skolan (håller tummarna att det smittar av sig på hemmatvagningen, men tveksamt.). Hon har hittat en ny kompis i klassen som hon redan hunnit vara hemma oh leka hos. Åttaåringen ska ha både sy- och träslöjd och laddar för engelskalektioner. Så långt var läget under kontroll.

Virusen anföll dag två och åttaåringen tog lyra med halsen. Efter ett par dagar med feber återstod riv i halsen och hosta, så jag var hemma med henne igår. Vi såg på film, kammade kaniner och jag fick hybris när det kom till middagen. Fiskgryta från grunden med räkor och allt, fick det bli. Den blev väldigt god, verkligen god! Men den såg ut som...om den kommit upp ur magen, snarare än att den skulle ner. En grå färdigtuggad gegga som smakade ljuvligt av skaldjur...tyckte maken och jag. Barnen slängde en blick och högg sedan in på industriella fiskpinnar. Jag drar därmed slutsatsen, så här i början av terminen, att blodpudding duger. Samt att åttaåringens första uppgift i syslöjden kan bli en bonad med korsstygn?!

Maten ser ut som spy, men jag kan i alla fall sy.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar