En fransk höst?

Med tanke på att jag i två dagar har haft sällskap av en fyraåring som är dyngförkyld, men som har mer energi än ett mindre kärnkraftverk, är det troligtvis mer vila för mig att börja jobba imorgon igen än att stanna hemma en dag till. Visst har vi haft mysiga, lugna stunder också, men dotterns ambition de senaste dagarna har varit att lära sig flyga som en älva. Eventuella invändningar från föräldraledet har bemötts med motfrågor om glänsande vingar och andra extravaganser när det kommer till flygning. Det råder ingen tvekan om att fyraåringen är lite väl övertygad om att hon står vid rodret på den här skutan. Eller flyger planet kanske passar bättre.

Meddelandet från biblioteket om att min beställda bok Franska barn kastar inte mat fanns för avhämtning kom lägligt. Enligt författaren gör franska barn som deras föräldrar säger! Det vore ju något att ta efter även om påståendet bara skulle visa sig var sant till hälften tänker jag.


Så länge den här metoden inte innefattar, att mamman till barnet som saken gäller, måste äta sniglar eller rostade grodlår, så är jag med på det mesta. Kollo i Paris? Bära basker närmaste halvåret? Bygga ett eiffeltorn av baguetter? Bo på en lantlig, vacker vingård i södra Frankrike hela vintern och få små, små franska perfekt bakade croissanter serverade till frukost varje dag? Ni ser, jag är verkligen öppen för förslag här!

Återkommer med recension av boken (alternativt med vykort från franska rivieran).