måndag 25 april 2016

Allmänt tillstånd av sjukdom

Har ditt barn blå tunga? Gröna prickar i ansiktet? Majskorn som trillar ur öronen? Växer det ut en svans där bak? Det är i så fall inget att vara orolig för, inte så länge ALLMÄNTILLSTÅNDET är bra.

Det är säkert sant i nio fall av tio. Kanske i 9,9 fall också. Men det stämmer inte på vår femåring. Inte ens den gången i ambulansen mitt i natten när hon inte kunde andas, så låg hon still. Hon har haft 40 graders feber och dansat breakdance, för att ett par timmar senare få konstaterat streptokocker och ordineras vila.

I fredags vaknade femåringen med röda prickar på magen. Inga andra symtom och pigg som en mört. Jag stannade förvisso hemma med henne, mest utifrån att jag inte ville få dottern utpekad som den första bäraren i ett eventuellt muterat ebola-utbrott eller liknande på dagis. I lördags var hon lika pigg, men med några fler röda prickar. Inget kli och livet lekte.

I söndags hade vi gäster och hon hade en kompis här. Det stojades och det klagades exakt noll gånger. Vid 14-tiden pratade jag med en annan mamma med en lika pigg och prickig son, och bestämde mig för att ändå kolla upp femåringen inför dagis på måndagen. Åttaåringen besitter en stor fascination för sjukvård i alla dess former. När hon hörde om ett eventuellt akutbesök sken hon upp och hoppade in i bilen innan jag hunnit avgränsa barnaskaran till en. Således sladdade jag in på den helgöppna vårdcentralen med två barn i släptåg, cirka sju minuter innan de stängde.

Vid ankomst fick vi först träffa en sjuksköterska. Hon tittade på prickarna och jag berättade om dotterns avsaknad av annan symtom. Från att ha dansat runt och sjungit "Bada nakna..." i väntrummet så såg dottern plötsligt allvarlig ut. Hon kröp upp i mitt knä, tittade på sköterskan och sa att hon hade ont i örat. What...?! Sköterskan tittade frågande på mig. Hade jag varit en seriefigur hade det stått ett förläget "hehehe..." i min pratbubbla. Nu såg jag mest dum ut. Femåringen stod på sig. Örat hade värkt hela dan.

Vi fick träffa en läkare. Hon konstaterade snabbt att dotterns ena öra var totalt inflammerat och skrev ut penicillin utan att blinka. Sen höjde hon dosen efter att ha sett utslagen som hon kallade "blåsor" och som då tydligen var svinkoppor. Jahaja.

Allmäntillstånd är alltså något som inte kan ge någon typ av indikation på sjukdom hos den yngsta avkomman. Vi vet det nu. Det påminner mig om en historia om ett föl en gång för några år sen. Maken och jag promenerade längs en hästhage (på asfalt givetvis) på landet. Inne i hagen stod ett sto och vaktade sitt lilla nyfödda (?) föl, som låg ner och inte såg särskilt levnadsglatt ut. Vi ringde bonden och berättade vad vi sett. Han svarade på klingande bohuslänska.

- Ligger han ner o ser livlös ut?
- Ja..??
- Då är allt i sin ordning.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar