En bra dag är det som att leva mitt i en flock snabba, vackra och fria vildhästar. En dålig dag är det som att ha Gazaremsan i vardagsrummet. Idag böljade dagen fram och tillbaka.
Efter indraget lördagsgodis innan vi ens hunnit lämna sängarna (vildsint hoppande i varje soffa och säng trots tillsägelse, i kombo med ett alldeles särdeles icke tillåtet språkbruk, i kombo med tjafs och bråk med start 06.00 en lördag) och några andra avbräck från "lyckliga familjens lördagsmys", så tänkte vi ändå, maken och jag, att vi skulle plantera med barnen som avslutning på lördagen? Jag vet inte, men kanske hade jag syrebrist efter min löprunda och kanske hade maken svettats aningen för mycket. Nåt fel är det ju när vi plötsligt tror att en vildhäst ska lära sig dressyr på en halvtimme.
Båda unghästarna var pepp. Åttaåringen var även medveten om vad "plantera" innebar. Hennes kreativa sida kom väl till pass när modern kände sig förvirrad mellan spadar, krukor och olika blommors förutsättningar för överlevnad. Det är ju liksom tusan att man till och med ska behöva ta hänsyn till blommornas förutsättningar också i ett redan fullsmockat liv? När allt annat är genmanipulerat, så borde väl någon kunnat fixa fram blommor som klarar sol, regn i mängder, skugga, solskugga, hängandes, små krukor och att växa tillsammans med vilken annan blomma som helst?! Vi hade 5-6 krukor att fylla med blommor, plus ett par rabarberplantor som kaninerna schysst nog grävt upp åt oss och nu skulle planteras om.
Hur som helst. Åttaåringen och jag kämpade på. Maken bar krukor och körde skottkärra, samt punktmarkerade femåringen. Hon, som haft sina trädgårdshandskar på sig som accessoar de senaste två dagarna, var mer osäker på sin roll. Handskarna var dessutom kvarlämnade på någon lekplats. Hon inledde med att skopa gammal jord ur krukorna, vilket var enligt reglerna och de små fölen samarbetade i några minuter. Sen uppstod konflikt och femåringen fick ny uppgift. Hon skulle tvätta av fat och krukor med vattenslangen.
Nej, det var inte särskilt smart av oss att ge henne makten över vattnet. Vi fattar det nu. Vildhästen slog bakut och rusade runt i en vild dans. Grannarna i radhusområdet kan eventuellt ha undrat mer än vanligt över det totala kaos av skrikande och vilt viftande som utbröt. Åttaåringen drabbades först och blev genomblöt om skor och shorts. Punktmarkeringen hade ett avbrott och hon tog chansen. Innan maken lyckades avväpna den skrattande dottern från vattenslangen hade både han och jag blivit genomblöta och femåringen själv halkat i det blöta gräset och givit upp ett av sina specialtjut.
Tja, sen bestämde maken och jag att var vi klara med alla pedagogiska planteringspyssel för idag. Flocken samlades ihop och föstes in. Alla krukor hade fått någon typ av blomma, även om nån satt på sne' och en kruka är fylld till bredden. Alla är dock ordentligt vattnade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar