Här har det varit kalasstämning i helgen. Idag är det ju nationell partystämning, eller borde vara i alla fall. Förutom att vi har möjlighet att gå till vallokalen utan risk för vedergällning från motståndarna, så är det också min namnsdag! Namnsdagar är underskattade tycker jag. Den 14 september är nästan precis sex månader efter det att jag fyllt år, perfekt att återuppleva lite av firandet. Självklart gör vi samma sak gör barnen. Den äldsta råkar dock ha namnsdag på min födelsedag - otur (för henne). Den andra har namnsdag på en dag jag markerat med rött i almanackan, det vill säga "viktig". Dock minns jag den inte nu på rak arm...hehe. (Är det därför folks har börjar tatuera in sina barns födelsedatum..?)
Igår var det också kalas. Svärmor och svärfar firade sina födelsedagar och vi var självklart på plats för att höja ljudvolymen något. Det blev dock inte helt som vi tänkt oss. En av oss (läs: fyraåringen) höll ingång en cirkus i ganska exakt 70 minuter, vilket var passande eftersom svärfar fyllde just 70 i somras. Sen dissade hon buffébordet och ratade godisskålarna, vilket fick maken och mig att utväxla förvånade blickar. Vad nu..? Maken lyfte upp henne och konstaterade med sin inbyggda exakta febertermometer, att dottern var brännhet. Ett par minuter senare slocknade hon och sov bort två timmar av festen. De tre glas päronsaft hon hann få i sig men inte ur sig innan hon somnade, fick så att säga konsekvenser. Höga poäng för den kalasgästen!
Topplaceringen som helgens party pooper går nog ändå till...mig. Medan jag och barnen i fredags satt i soffan (stilla!) och såg på julfilm och grundade fredagsmyset med tre olika sorters snacks, gjorde maken middag. Det var ju mysigt...tills jag kom ner och tyckte att den grådaskiga kycklingen mest luktade lik, de räfflade ljusa pommes fritsen hade skrämmande likheter med feta daggmaskar och den totala avsaknaden av grönsaker, var ett ytterst osmakligt crescendo på jobbveckan. Med blodsockret nånstans vid knäna, talade jag om vad jag tyckte. Man ska vara ärligt mot varandra i ett förhållande ju. Maken tog emot sin frus irritation med en handräckning och sällsamt visat lugn. Nu var inte maken jättenöjd heller,
men han sammanfattade sin insats med att "...även Glenn Hysén gjorde dåliga matcher i Liverpool ibland".
Det var vår helg i kalasstämning, baklänges. Imorgon är det måndag. Vem som än vinner idag, så är allting nytt imorgon. Återstår att se vem som kalasar ikväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar