Hej och välkomna till hajk

Vi vaknade till sol och kunde njuta av 25 grader vid stugknuten hela förmiddagen. Det var dock först efter lunch som vi orkade oss iväg och upp på fjället. Vi tog liften upp i Lindvallen för att påbörja den tre kilometer "långa" rundan.  Alldeles perfekt för barnsben, som funkar utmärkt till vardags men kan vara lite tröga när det kommer till organiserad vandring. När vi gått ungefär 500 meter började det småregna och sedan droppade det lite då och då hela vägen. Temperaturen höll sig dock på drygt 20, och då gick det ju an.

Rätt snabbt kom döttrarna tillsammans på, de kunde låtsas vara hyrbilar. Då gick det undan minsann! Över stock, sten och smältvattenpölar, for de små Volvo-bilarna så leran yrde kring dem. Hajken gick bort till Stensjön, vacker med sina stenformationer men ogästvänliga badvatten. "Det är iskallt", sa den natur(o)vana mamman till sina avkommor, som ville kasta paltorna och bada efter picknicken. Självklart blev jag överbevisad när femåringen höll på att stå på huvudet ner i fjällsjön för att få temperaturen klar för sig. Det stackars hårt hållna barnet fick inte bada i den lilla pölen, och det lät hon oss veta vad hon tyckte om.

Sen gick vi tillbaka, tog liften ner, höll fast femåringen hela vägen medan sjuåringen blundade av skräck. Väl nere satte vi oss på en uteservering nedanför backen, med after ski i kroppen, och vände ansiktet mot solen som nu åter gjorde entré.