Hej och hå vilken tisdag det blev! Jag kände under natten att mina ögon kliade och skavde, speciellt det ena. Jag misstänkte att nåt miste vara fel, men fick ändå en chock när jag fick se mig i spegeln... Aaaaahhhh!!! Två timmar och en massa skölj och torkning senare, hade förbättrat situationen avsevärt och jag bestämde mig för att gå till jobbet. Jag stod på hållplatsen i ösregnet, ögonen skavde obehagligt och bussen var 15 minuter försenad. Besluter kändes inte lika klockrent. Tydligen hade jag också dagen till ära, begåvat med ett hjärnsläpp. Av någon anledning valde jag skor efter månad, helt utan att ta någon som helst hänsyn till rådande höststorm. Tisdagar har ju börjat bättre.
Men ögoninfektionen hade också sina fördelar. När 15 dyblöta gymnasieelever stormade in på bussen, blev alla kvarvarande platser upptagna. Alla platser utom den bredvid mig. Den gapade tom hela vägen in till stan, trots att folk trängdes. Jag övervägde att lagom lågt väsa "det smittar" när de allihop trängde sig ut på samma hållplats som jag en kvart senare. Men jag lät bli, eller rättare sagt, jag hade fullt upp med att inte skölja fötterna i smutsigt regnvatten som samlats i gigantiska pölar och hindrade min framfart.
Vid lunch kändes ögonen mycket bättre. En arbetskamrat utbrast i all välmening att hen tyckte jag såg ut som vanligt... Som vanligt!!! Det mottogs ju inte direkt en komplimang! vad jag såg i spegeln var någon som såg ut att inte ha sovit sen förra helgen. Hoppas natten gör susen. Vi får väl se om ungdomarna vågar sitta bredvid mig imorgon igen på bussen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar