Det var ett tag sen vi var här. Tvååringen började med att bli förtvivlad över att hennes fötter försvann i bollhavet; min fot är borta, mamma! Panik innan jag hittade den åt henne. Femåringen träffade en kompis från sitt förra dagis, och lekte med honom som om de setts igår och inte senast i juni. Ett plötsligt toabesök påkallat av tvååringen; hon satt bra utan att trilla i holken, spolade för säkerhetsskull sisådär fem gånger innan hon satte sig och lika många gånger efter, tryckte på larmknappen i sann trotsanda, tvättade händerna, torkade händerna noga och tvättade sen golvet med samma papper som hon avslutningsvis snöt sig i. Femåringen klättrar smidigt in och ut ur boxar, upp och ner genom håligheter och klappar mig tröstande på huvudet när jag med klumpiga rörelser liksom snubblar nerför trappan som leder ur bollhavet. Själv är jag glad att jag kom ur och inte fastnade med häcken och blev hängande halvvägs.
Nu väntar en rafflande final på veckan. Vi har sladdat igenom fredagsmyset med Wild Kids och popcorn, stoppat ungarna i säng och landat i soffan med ett glas vin. Lugnet från imorse innan vi drog igång tretton timmar av sång, skratt, skrik, trots, handklappningar, danslekar och kapplöpningar genom radhuset, återvänder.
Äsch, rafflande och rafflande, men jag ska vara vaken till filmen är slut i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar