Fler hjärtan.

Det blev ett mycket bra firande i år: röda rosor, ett glas vin och en skål chips. Maken var mycket glad över att ha hittat den nya (?) smaken tacochips: "som grillchips, fast bättre". Det hade han rätt i, chokladen fick stå orörd när vi moffade chippe istället framför en film efter att barnen somnat. Valet föll på den mycket icke-romantiska filmen The Dicatator (som jag inte kan recensera, för även om jag var vaken, så tyckte jag den var lika osmaklig som rolig - vilket väl också är en sorts recension). Vi avslutade kvällen med att surfjaga en ny diskmaskin.

Båda barnen kom hem med Alla hjärtans dag-pyssel som rörde mamman till tårar, även om jag misstänker att tvååringens pyssel var tillverkat till lika delar av fröken som av henne själv.

 Femåringens verk:

Idag tänkte jag att jag skulle överraska barnen med något av det bästa de vet - guldpengar i choklad. Jag gjorde kanske lite större grej av det än vad jag borde gjort. Femåringen meddelade glädjestrålande att hon räknat ut vad överraskningen efter middagen bestod i, slog ihop händerna som i en amerikansk reklamfilm, innan hon utbrast:

- Jag vet, en HELT LEVANDE HUND!