Bollhav

Det springer fort, den här hösten, kränger och far i allt det alldagliga. Gäller att hålla balansen när lyrorna ska tas med vänster och skruvbollarna smashas bort. Vi springer åt alla möjliga håll, maken och jag, vi hinner då och då snacka ihop oss i en kort time-out, men oftast blir det korta hejanden innan vi somnar i varsitt soffhörn framför gammel-TV med de flesta bollar i famnen.

Nu tar vi en paus. Några dagar nästa vecka åker vi iväg med våra småttingar (som inte är små någon annanstans än i mina inre ögon) ett par dagar. Eventuellt blir vi efter det godkända som föräldrar igen av storasyster, efter att blivit avskedade idag. Hon var den enda vars föräldrar missat att ta med en kruka till skolan när de skulle plantera kastanjer. Vi var mindre värda än dammet på krukan. Än kvalstren i dammet. Än bakterierna på kvalstren i dammet.

Påminnelse från sexåringen.

Nu står i alla fall ett krukhelvete i en påse innanför ytterdörren, den ska inte missas imorgon. Smash!