fredag 27 juni 2014

CSI – Torslanda edition

”Follow the evidence”

I nio år har maken och jag med stor regelbundenhet följt CSI. Måndagar klockan 21 är vår tid som knyter ihop oss med dem vi var 2005. Då trängdes vi i min blåa bäddsoffa i min lilla etta ett stenkast från Avenyn, tittade på CSI och var nyförälskade. De senaste åren kanske vi inte direkt har legat sked på kvällarna, snarare sladdat in 20.59.58 i den numera utbytta soffan och sedan suttit utslagna i varsitt hörn.

Möjligtvis dock att min make fått ut något mer av serien än mig, som bara vilat hjärnan från vardagsstress, där i sitt soffhörn. På midsommarafton hade vi fått låna några vänners uppfart för att parkera vår bil. Väl där, så stod det redan en bil på deras parkering. Slarvigt parkerad, dessutom, som min make bistert påpekade. Vi knödde oss in bredvid, men undrade vems bilen var eftersom vännerna inte sagt något om att någon annan också skulle parkera hos dem. Sen glömde jag saken.

Igår träffade jag vännen och berättade om bilen. Hon och sambon hade ingen aning om vems bilen kunde vara, och eftersom mitt vittnesmål sträckte sig till ”stor, typ SUV” och ”vit” så hade vi ju inte så mycket att gå på. Jag glömde saken. Igen.

Idag berättade jag för maken, i en bisats, att våra vänner inte visste vems bilen var. Det väckte hans Mac Tyler-wannabee till liv inom honom, och bara sekunder senare kvalificerade han sig till finalen i VM för ”bästa vittne”. Han kunde, efter några få sekunders inledande eftertänksamhet, rada upp fem kännetecken för bilen inklusive exakt bilmärke och modell samt uppgifter av typen ”spräckt bakskärm”. Efter någon minuts funderande hade han också ringat in det firmanamn som stått på bilen, samt några andra egenheter som ingen hade kunnat pressa ur mig ens under hot om en framtid som bilbyggare.

Under den senaste timmen har jag fått sms från min make med ledtrådar till vem som kanske äger den mystiska bilen. Och förslag på vad den kanske gjorde där, just då. Så, efter spaningar under eftermiddagen kan vi konstatera att:

”Fordonet är helt klart intressant i sammanhanget. Dock har vi i nuläget ingen person som är helt säkert knuten till bilen. Det vi har är indicier som alla pekar åt samma håll. Bilen kan kopplas ihop med personer i det aktuella området. En person i utredningen är skäligen misstänkt för att olovligen ha ställt upp fordonet på annans mark, samme person kan knytas till en byggnad på en närliggande ö”.

Vi kan också konstatera att min make har för lite att göra på jobbet, så här dagarna innan semester. Men som han själv säger:

- Jag bara följer bevisen. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar