torsdag 3 juli 2014

Astrids värld

Vi har just kommit hem efter ett par dagar på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby. Vi anlände Småland i sol. När vi var uppskattningsvis två kilometer från entrén, öppnade sig himlen och regnet öste ner. Det var regnkläder, stövlar och hela tjottabalongen för att inte bli totalt dyngsura under besökets första timme. Eftermiddagen avlöpte sedan i mer uppehåll rent vädermässigt, och barnen var mer blöta av svett från galonbyxor än från regn när vi kom tillbaka till hotellet.

Besöket hos Emil och i snickarboa var höjdpunkten för lillasyster. Hon, som stod stolt bredvid Mattis och Lovis, Skalle-Per och de andra rövarna, blev star-strucked när Emil och Ida visade sig. Blygt gick hon fram och ställde sig på lite avstånd, men så att jag ändå kunde fota en obligatoriskt bild. Snickarboa var också given. Barnen spenderade minst en halvtimme där inne - obs - ej inlåsta!

En annan favoriten från förstadagen var också Ronja-borgen, även om man inte fick hoppa över djävulsgapet  till den yngstas förtret. Hon visste dock på råd och skapade sig snabbt sitt eget djälvulsgap på hotellrummet mellan soffan och sängen, där hon hoppade fram och tillbaka under vilda skrik a la Ronja, innan jag fick stopp på henne till glädje för alla gäster i de närliggande tio rummen. 

Jag var så trött efter förstadagens besök, att jag på kvällen var ett par sekunder ifrån att av misstag smörja in ansiktet med voltarenkräm istället för nattcreme. Somnade som en stock och sov i några timmar innan jag blev hastigt väckt av ett skrik och inom tre sekunder hade inlett operation fredsmäkling mellan de två militanta stridsbataljoner som hamnat i fejd i sängen bredvid mig. Det visade sig att den yngsta av dem ytterst ilsket försökte slita täcket av sin storasyster, och vrålade att hon var bestulen på detsamma. Tre minuter senare var krisen löst och innan jag somnade fick jag hybris och funderade allvarligt på om inte jag borde tipsa FN-medlarna om mig själv. 

Morgonen dag två inleddes i sol! Tyvärr ville väl vädergudarna bevisa sin makt över oss även denna dag, och dessutom i retsam ton. Exakt på utsatt tid, klockan 10, tog vi oss genom bilentrén och skulle just parkera, när vi insåg att gårdagens regnskurar skulle framstå som en bättre solsemester i jämförelse med vad vi såg framför oss. Det stora regnvädret, med sin kompis hagelskur, drog in över Vimmerby. Väderguden vid spakarna verkade dock lida av en svår typ av schizofreni, alternativt var det en elak jefel, för under dagen växlade vädret minut för minut. Ena stunden sken solen och temperaturen steg till 18-20 grader. Några minuter senare stod under hällregn, svart himmel och temperaturen sjönk som en sten. När jag för tionde gången hjälpt ett barn med regnkläder som skulle tas av, tas på, tas av, tas på, tas av, tas på, tas av, tas på och så vidare i alla oändlighet, kändes en stund inlåst i Emils snickarboa som ett lockande alternativ för mamman, i brist på spa.

Vi åt pannkaksbuffé i strålande sol och såg Lotta på Bråkmakargatan i ösregn. Kryssade mellan affärer och visade barnen hur man använder sitt Pippi-paraply utan att sticka ut ögonen på en annan besökare modell mindre. Såg allt vi ville se, satt ner lite då och då, såg teater efter teater och sjöng med i alla sånger (en av oss).







Vi klarade oss bra från större dramatik. Fyraåringen visade förvisso sitt missnöje över att det var fel form på pannkakorna genom att kasta en av dem över huvudet. Och en gång fick vi tala om för en vänlig dam som trodde att hon hittat en borttappad fyraåring, att så var inte fallet. Förvisso gick vår dotter tämligen ensam och stortjöt i hällregn, men det var på eget initiativ, och hon hade full koll på var vi befann oss - och vi på henne. Naturligtvis nickade fyraåringen dramatiskt när damen frågade om hon var borttappad, och tog henne i handen. Där någonstans insåg vi, att hur roligt vi än hade trots regnet, så var det dags att förklara årets Astrid Lindgrens värld-besök som avslutat.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar