Vår standardvariant när det kommer till avkoppling utan barn, spa och champagne, är denna helg utbytt mot blåställ (nåja) och kaffe på termos. Vi lämnade barnen hemma med sina favoritmänniskor och drar tillsammans sex timmar norrut, maken och jag. Det måste väl garantera ett dygns egentid ändå!?
Maken har bokat in oss på ett bed and breakfast långt in i skogen. Enligt deras hemsida finns wi-fi (tillåt mig tvivla) och har man tur så får man en skymt av både älg och björn. Tur!!? Otur skulle jag mer vilja kalla det mötet...men ok. Vi är på väg mot vildmarken.
På väg här i bilen har vi hunnit avhandla både det ena och det andra. Som att maken tydligen kände av tydliga mobbningstendenser, om än i lightversion, på sitt arbete efter att han avslöjat sin vurm för tidningen Land. Min reaktion kan eventuellt ha förstärkt hans intryck. Eller huruvida vi ska ligga kvar bakom bilen med skylten "övningskör" tydligt markerad i bakrutan. Eller vilka halstabletter som är de godaste.
Ååååh, de hinner säga alla orden i en mening till punkt...och så lugnt och skönt de har de där i bilen nu, tänker kanske någon med en trilskande tvååring på armen och håret i svettiga stripor. Jodå. Jag ska inte klaga. Meningsutbytet är väldigt skilt ifrån det som utspelade sig under den något kaosartade fredagsmys(?)middagen vi genomförde igår. Framförallt är det skönt med tystnad. Hittills har vi dock stannat nästan lika många gånger som alltid när vi reser med bilen. Något ska hämtas, nån är nödig, stegen ska surras... Dessutom har jag nyss föreslagit ett kortare stopp i en civiliserad stad innan vi når fjällvärlden. Champagne smakar ju lika gott ur mugg, eller hur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar