Julbordspremiär

Maken och jag ska på julbord ikväll. Vi har lite grann räknat dagarna hit, eftersom det var rätt länge (211 dagar och en kvart) sen, som vi var ute på tu man hand. De vanliga fredagskvällarna i soffan mellan 21 och 22 framför Netflix, räknas inte in i den sortens kvalitetstid vi hoppas på ikväll!

Igår när barnen somnat, trötta efter min influensa förra veckan och den här veckans jobb med tillhörande fläng, kände vi oss inte jättesugna på att addera ett julbord till fredagströttheten som vi vet slår till nån gång vid 17.30-tiden idag. Hade någon frågat oss igår, kunde vi lätt tackat nej till skinka och julkorv, till förmån för att istället krypa ner i sängen med tio lussebullar (var) och julmust att halsa ur en petflaska. Men idag, efter åtta timmars ostörd sömn (lyx som är tillbaka nuförtiden), är vi nu lite mer peppade igen. Kanske till och med ska slå till på ett glas rödvin. Men bara ett, för med tanke på att jag brukar slumra rätt gott i soffan runt 21 vanligtvis, så ska vi inte riskera att somna med huvudet i en sillburk.

Restaurangen vi ska till, ligger på Liseberg och mer julkänsla än så, är ju svårt att få en regnig novemberdag i Göteborg. Just nu, i en busskur på väg till jobbet, tror jag att årets första Jansson kommer smaka utmärkt ikväll bland ljus och kaneldoft.


En gång när vi (nästan) var ensamma.