Jag var ensam om att heta Id(h)a hela min skoltid. Fanns det nån mer Ida nån gång så stavade vi ju ändå namnen olika. Jag känner mig inte som en "Ida". När jag började ettan hade vi två Mattias och tre Daniel i klassen. I min årskull på högstadiet fanns sju Anna och flertalet Linda.
När vi valt namn till våra döttrar var inte "unikt" ett av kriterierna. Men jag är ändå lite förvånad av att dottern redan på dagis har en annan Lowa i sin grupp och därmed får heta "Lowa T". Dessutom har de två Anni, två Wilma och två Tindra. De är uppenbarligen nutidens Anna, Linda och Sara.
Lowa heter Maria Linnéa i andra- och tredjenamn, ganska vanliga namn. Det blir nog samma sak med Livia, det namnet står i födelseannonser hela tiden nu. Men skulle hon tröttna på "Livia T" så kan hon ju alltid börja kalla sig för sitt tredje namn - Henrika. För det lär hon ju vara rätt ensam om!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar