Vernissage och nybörjarkapitalism

Igår var det vernissage på Lowas dagis. Varenda kvadratmeter vägg var täckt av 4- och 5-åringas tolkningar av sin omvärld. Och av självporträtt. Allt var  kanske inte lika lättytt, men vilken konst är det? Som på alla finare konstutställningar var alla alster till salu. Små, handskrivna skyltar talade om att varje verk kostade mellan två och fem kronor.

Både vår dotter och många av de andra barnen var väldigt noga med att påpeka att alla konstverk kostade pengar. Ingen kom undan med att man var släkt med konstnären om man säger så. Det var bara att hala upp plånkan och lägga mynten i burken som fungerade som kassaapparat. Flera av barnen var framme och kontrollräknade att det stämde. Vi kom därifrån med tio konstverk signerade av vår dotter. Man får faktiskt lov att applådera kommunen för den fantastiska affärsidén; först betalar vi skatt, sedan betalar vi dagisavgift och sen får vi betala för de teckningar vår egen dotter producerat! Konstigt kommunen inte har bättre ekonomi... Kaffet var i alla fall gratis.

När vi kom hem satte Lowa upp ett par av sina alster på väggen i köket. Men där går gränsen. Sätter hon upp en prislapp också tänker jag förklara socialismens grunder för henne.

Livia framför ett av Lowas konstverk med den för åldern passande titeln "JAG".