torsdag 3 november 2011

Om att vara effektiv

Min klocka ringde 7 i morse. Jag hade förvisso redan varit vaken mellan 5.30 och 6 när äldsta dottern ville leka, se på film, dricka vatten och allt annat man kan hitta på i gryningen. Mitt argument om att det var natt, och då sover vi, bet inte: ”Mamma, det är faktiskt ljust!” Nedrans vintertid.

I alla fall. Jag somnade om en stund och gick upp när klockan ringde. Ganska snart började jag misstänka att otyget urinvägsinfektion hade valt att besöka mig just idag. Klädde på mig själv och dottern, åt frukost och var mellan varven på toaletten och insåg därmed att min misstanke var ett faktum.  Packade väskor för dagen och lämnade dotter på dagis strax före 8. Promenerade till bussen, tajmade den väl och fick ressällskap av en granne jag knappt känner (som till min förskräckelse valde platsen bredvid mig trots tomma säten, men som visade sig vara väldigt trevlig). Åkte till vårdcentralen. Hoppades på att få lämna ett prov, få bekräftelse och ett recept. Riktigt så enkelt var det inte. Fick med mig ett provrör och en tid hos läkaren en timme senare. Tog bussen hem igen.

Svarade på jobbmejl. Drack en kopp kaffe och flera glas vatten. Bläddrade i Torslanda-Tidningen. Var irriterad och på toa flera gånger. Låg i soffan en kort stund. Dansade med den överlyckliga yngsta dottern så den föräldralediga pappan fick duscha i lugn och ro på två minuter. Ringde jobbsamtal.

Tog bussen tillbaka till vårdcentralen. Lämnade prov, träffade en läkare och fick ett recept inringt. Fick av läkaren höra det mamma sa redan när jag var liten: sitt inte ute på kalla underlag då får man lättare urinvägsinfektion.  Trodde det var en myt men såg genast en utväg inför vinterns alla kalla lekparkbesök och timslånga snölekar.

Promenerade raskt till Torslanda torg och hämtade mitt recept (och stöttade därmed den lokala handeln). Åkte buss för fjärde gången och satt nu kvar ända till stan. Kom till jobbet och damp ner på min stol framför datorn när klockan var 10.15.

Inte så illa pinkat. Eller hur man nu väljer att se på det.

2 kommentarer:

  1. Säger bara en sak - tranbärskapslar! Det i kombination med minimalt med kall väntan på kyliga lekplatsbänkar...;)

    SvaraRadera
  2. Äter du dem alltid eller bara när du känner att det börjar trilskas? Fick samma råd på apoteket, men var osäker på om det verkligen hjälper..?!

    SvaraRadera