Mini-lopp

Vi hörde talas om mini-loppet igår. Först lite trevande intresse, men när medaljer kom på tal var uppslutningen av barnen i hushållet total. Imorse var vi uppe med tuppen, och hade således gott om tid att rädda världen från miljökatastrofer, men vi nöjde oss med att ställa bilen och åka buss och spårvagn till Slottsskogen.

Treåringen ångrade sig och ville inte springa alls. Sexåringen ville ha sällskap av mig längs banan. Jag var trött och ville helst stå bredvid, heja på mina glada barn och sedan se dem skratta lyckligt när de fick medalj. Bli fotad av min perfekta man och sprida foton i sociala medier. Men nej.

Vi stod överraskande nog bara en kort stund i kö för att betala startavgiften, 60 kronor per barn och då "fick" man tröja, medalj, banan och liten pyttekexchoklad.

- Får man det gratis!!?, undrade sexåringen storögt.
- Javisst, svarade jag och hoppades på att slippa en ekonomisk utläggning om definitionen av "gratis" från min make.

Efter ombyte gick det snabbt fram till start. Uppvärmning på tre sekunder och vi var iväg! Eller ja, vi stod i alla fall inte helt still. Treåringen höll mig i handen och vägrade släppa. Hon sprang endast när jag själv rörde på påkarna i snabbare takt. Hon kostade på sig ett leende när pappa och mormor hejade på henne utanför avspärrningarna, men det framgick tydligt för alla närvarande att det var hennes sjukligt hysteriska hurtiga mamma som släpade henne runt banan.

Storasyster promenerade hela vägen från start till mål, synbart irriterad. Efter målgång kröp det fram att hon blivit störd av att "...det bara var småttingar" som sprang. Mini-tonåringen i henne skämdes. Det kan man ju förstå. Å andra sidan hade hon ju kunnat utklassa varenda blöjunge om hon bara småjoggat lite. Den enda som var genomsvettig efter målgång var jag. Att "springa" 250 meter i gassande sol med skor anpassade för asfalt, tar på krafterna även för en morsa van att leva i speed.

Pannkaka till barnen och kaffe till föräldrarna bättrade på humöret. Maken hittade en bananbil. När vi lämnade Slottsskogen var det kö på minst en timme till anmälningen till mini-loppet. För en gång skull tackar jag barnen för att de vaknade innan 7.