Om att skrika högst

Vår yngsta dotter ska börja på dagis. Den 5 december är det slut på livet i hemmabubblan. Det är dags att lära sig gruppdynamik, att vänta på sin tur och livets (o)rättvisa. Men också skapa de första vänskapsrelationerna, sjunga, pyssla, måla och ha sagostund förstås. Dottern är mer än redo. Och den här gången var även Göteborgs stad redo att ta emot vårt barn som stått i dagiskö och väntat på sin tur sen i våras. Visserligen hade vi sökt plats till mitten av oktober, men ändå. Den här gången var vi förberedda och hade räknat med att det skulle ta mer än de sex månader som lagen säger. Det var vi inte förra gången. Då hade vi sökt plats till januari och räknade med att få det. Hela hösten fick vi besked om att "jo...det ska nog lösa sig, men vi har ingen plats just nu". Vi ringde minst en gång i veckan till köhanterarna. Både Henrik och jag. Några veckor innan Henrik skulle börja jobba fick vi besked om att vi skulle få en plats i augusti  - mer än ett halvår senare! Dagen efter beskedet fick vi läsa i ett debattinlägg i GP att det inte finns nån dagiskö i Göteborgs stadsdelar. Med röken bolmande ur öronen kontaktade vi GP och beskrev vår situation. Resultatet kan ni läsa här.

Artikeln publicerades onsdagen den 14 januari. Vi hade dagarna innan fått besked att det var 10 barn före oss i kön, och förväntad tid för inskolning för vår dotter var mitten av augusti. Sex dagar senare ringde min telefon och vi blev erbjudna en plats den 16 februari på det dagis som stod högst på vår "önskelista" från. Från kommunens håll sa man att "det hade blivit en plats ledig hastigt och lustigt". 

Vi tackade ja. Vi hade väntat, om än inte på vår "tur". Gruppdynamikens "vi skrek högst" och (o)rättvisan i att vi plötsligt hade hamnat överst på turlistan fick ge vika för vårt behov en dagisplats. Vi ångrar oss inte, speciellt inte när vi i tisdags läste följande artikel i GP: http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.756799-goran-flyttade-nar-dagisloftet-sveks.

Vi knep två platser - känns som sagan om kamelen och nålsögat. Vi kom igenom!