Lördagsmaraton

Det ryckte lite i kroppen när jag läste om den här tjejens milslånga löptur en morgon klockan åtta. Hon är en distanslöpare av rang numera, och gör sin tredje halvmara om två veckor. Jag är med andra ord inte i närheten av hennes flås, eller av hennes vilja av stål och förmåga att pressa sig själv heller för den delen. Så jag snodde de ingredienser jag gillade. Det blev en powerwalk på lördagförmiddag (efter frukost) med min mamma som sällskap. Skön start på dagen och helgen, och precis en sådan aprilmorgon jag gillar. Solen skiner, men man småhuttrar lite ändå eftersom april är månaden då ingen (läs: jag) någonsin tar på sig tillräckligt med kläder.

Efter snabbstädning som hela familjen deltog i (utom yngsta som motarbetade oss genom att plocka ur det vi la i lådor - och flina åt oss) så gjorde maken pannkakor till lunch. Vi hade sagt väl många "nej" till äldsta dottern, så vi behöver visa att hon fick bestämma något här hemma också. Så hon fick välja lunch. Det var ju goda odds på att de skulle bli just pannkaka (tur hon inte sa nåt hon tydligen äter mänder av på dagis, som t ex chili con carne).

Efter lunch bad min make om lite egentid så han kunde deklarera i lugn o ro (han hade längtat och sett fram emot den stunden - det är sant) så då valde jag också lite kvalitetstid och åkte och shoppade. Fick äldsta dottern med mig. Vi hade jättemysigt, och jag behövde bara muta henne med en fika. Då avverkade vi ändå fem butiker! En av dem var Ica Maxi, men ändå. Kan bli något stort av henne.

Om detta hade varit en modeblogg (så hade ju antagligen inte jag stått bakom den) så hade det funnits en bild på min nya jeansjacka här. Men nu är det ju inte det så då blir det ingen bild. Snygg var den i alla fall och maken sa att det stod mitt namn på den. Det måste ju vara en komplimang, eller hur? Dottern fick badtofflor (har en badresa inplanerad inom kort) och i övrigt vad det mest småplock och mat som inhandlades. Vi hade ju en sablans tur när vi var på torget, för brandkåren var på plats och det var ju en höjdpunkt i sig. När vi sedan fick se att de övade fasadklättring så var dotterns lycka gjord. Missade tyvärr att ta foto, var lite distraherad tydligen.

Senare på eftermiddagen fick yngsta dottern egentid med mamma och pappa när äldsta försvann till en kompis i två timmar. Lugnet infann sig, och vi gick till lekplatsen med bara ett barn. Det är verkligen på topp fem-listan över att bo i radhusområde. Vi har tre lekplatser på knappt 50 meters avstånd från vårt hus, och fyra-fem stycken till i området - plus att vi har två dagis på gångavstånd som gör att vi kan använda deras gårdar på helgerna. Ingen blir uttråkad, varken barn eller föräldrar, när man kan varva lite med olika gungor, klätterväggar och karuseller.

VVÖ - klubben (våga vägra överdragsbyxor), den har samma medlemslista som TTmH (trotsiga tvååringar med humör).

Sen tändes grillen och även om den här bilden visar något annat, så grillade maken medan jag fixade potatis och sallad och passade barnen samtidigt. Nu sover gulliganerna och vi ska se en film och äta efterrätt. Fyraåringen frågade förut varför vi aldrig har efterrätt. Det har vi ju ofta, tänkte jag, det är ju bara det att vi äter den när döttrarna somnat och känslan av att ha gått i mål ännu en gång infinner sig. Så även idag. Nu är klockan åtta och vi startade det här racet för 14 timmar sen. Upploppet är läggningen och nu är det dags att varva ner. Idag var det ett riktigt bra lopp!