Idag är en sån där dag som jag kommer bära med mig. Vi har varit hos min fina farmor och haft det oväntat lugnt och skönt. Möjligen att hennes grannar på servicehuset fick stänga av sina hörapparater vissa stunder när våra tjejer rök ihop och ljudnivån steg, men på det stora taget - julmys, lugn o ro!
Min farmor är född 1926 och har självklart en del krämpor att fajtas med. Men det är som om livets alla delar står helt still och väntar när jag ser henne sitta vid änden av bordet och liksom le i smyg åt det kaos som ändå uppstår när sex vuxna och två barn ska skicka julbordets 700 rätter fram och tillbaka medan någon ångrar sig, en annan spiller julmust och den tredje får fylla på faten innan han hunnit ta första tuggan.
Det var höga poäng på timmarna av julfika, klappar och uppdateringar på släktens förändringar sen förra året. Men stunden som binder ihop mitt liv i barndom och nutid, var när jag satt nära farmor i soffan med hennes hand om min midja och vi tillsammans läste hennes favorittidning Damernas Värld. Inte för att vi brukade göra just det förr, men närheten till henne, och genom det till min barndoms jular, gjorde varenda uppslag med prinsessor och Hollywoodstjärnor till en kavalkad av minnen som tillsammans är mitt liv. Den här dagen sällar sig till dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar