Åttaåringen tappade bort sitt nyinköpta liftkort tre sekunder efter att hon fått det i sin hand. Maken och jag var precis lika gnälliga på grund av barmarken i de nedre liftarna, innan vi kom en bit upp i systemet. Vet de inte vad liftkortet kostar för en familj? morrade maken, och jag körde doakör i bakgrunden och höll med.
Femåringen, som tjatat om att få använda stavar, slängde iväg dem i frustration efter fem meter och vägrade sedan befatta sig med dem - viker gjorde hennes far ett par stavar rikare under dagen.
Efter ett par fjösiga åk bestämde vi oss för mackor och kaffe. Det, i kombination med att maken via telefon lyckades få ett löfte om att få hämta ut ett nytt liftkort gratis till åttaåringen, vände onsdagen till det bättre. Plötligt var det rätt mycket snö i backarna ändå! Det var precis lagom temperatur, runt noll, och efter lunch fick snökanonerna hjälp på traven när det sakta började singla ner vackra små snöflingor över backarna.
Sen var det dags för after ski. Pjäxdansen uteblev, men maken gav after ski-bandet tio stavar av tio möjliga. Jag tror att det eventuellt kan berott på att 1) de var från Göteborg 2) Maken har inte varit ute i svängen på riktigt sen mars 2005. Men visst, de skålade på norska, danska och svenska, precis som ett halvkass coverband bland semesterfirare i fjällen ska göra.
Femåringen somnade just mitt i en mening och maken googlar spelningar på västkusten för sina nya idoler. Själv ska jag kurera en oanvänd muskel (?) som fick sig en smäll i en liftvurpa med femåringen. Glögg vid brasan och en bastu på det, får ändå anses som en godkänd skiddag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar