God fortsättning!

Efter skidåkningen på nyårsafton, svirade jag om till (nytvättade!) svarta mysbyxor. Dagen till ära var det lätt skimrande i blått och silver, efter att jag förra veckan råkat tvätta dem tillsammans med femåringens väldigt verklighetstrogna Elsa-klänning som fällde mängder med paljetter och glitter. Smidigt inför nyår, kände jag spontant!

Maken hade köpt champagne till oss att skåla i. Det mousserande vinet var slut, så då blev det lyx i vildmarken plötsligt. Nyår eller ej, ingen av oss planerade att vara uppe till gryningen. Så för att effektivisera firandet och verkligen njuta av champagnen, så korkade vi upp den på after ski nummer två vid 19-tiden hemma i stugan framför brasan.

Vintergrillning och potatisgratäng stod på nyårsmenyn. Det låter kanske enkelt för alla master-kockar, men det var första gången jag gjorde potatisgratäng. Nånsin. Det blev väldigt många stilpoäng samt high-fives på den smakmässigt. Heja mig! Och ja, makens grillning funkade också. Men han har ju ungefär 764 dagars träning.

Barnen hade under märkliga omständigheter blivit lovade, att få vara uppe hur länge de ville. Alltså, vaaaaa...?! Hur tänkte vi nu? Våra barn är inte roliga för fem öre när de är stuptrötta sockerchockade, nyår eller ej (speciellt inte när föräldrarna är i ungefär samma stadie). De tre första nyårskvällstimmarna var dock mysiga, femåringen spöade oss i MixMax, vi tok-åt chips och kollade film. Vi hann nästan spela Fia med knuff klart, innan den yngsta i familjen fick nog och pjäserna flög all världens väg.

Vid 22.30 lyckades vi övertala dem att gå och sova. Vid 22.50 var vi lika trötta som de, och maken undrade varför "...public service inte tar sitt ansvar och visar ett nyårsfirande i korthet redan vid 22? Riva av lite sång och låta någon genrepa Nyårsklockan på Skansen. Eller varför inte köra en repris med Jarl Kulle..!?"
Jag var inte lika exalterad över hans ide', men okej, jag var inte jättepigg där i soffan jag heller.

Exakt 23.47 kom maken på att han borde vara nyduschad inför 2016. Själv var jag ju som sagt redan fräsch i myskläder. Han hann precis bli klar, innan flera av fjällgrannarna brände av fyrverkerier av rang. Det blev lite fart på oss, vi skålade på verandan med de sista dropparna champagne och tog en selfie i vinternatten.

Klockan 00.10 släckte vi lampan och somnade. Gott nytt år!


Den vackra himlen jag trodde maken fotade på nyårsaftons eftermiddag, visade sig vara ett foto på en pistmaskin och en...annan maskin. Den rosa himlen? Den hann tydligen försvinna.