Jag har en konkurrent i relationen till min man. En trist, torr, komplicerad och hypad medtävlare, som dessutom kan påverka min mans humör i riktning mot tak och golv utan att jag hinner säga aktie. Varje kväll får jag en redogörelse för hans tankar om sin andra kärlek. Hur han ska hantera uppgångar och nedgångar i engagemanget från motparten, och om hur han vill utveckla relationen ytterligare. Då och då har han velat ha råd om vad jag som kvinna tycker om produkter och händelser. Åsikter han sedan tagit med sig in i sin relation med min rival.
Det finns några fördelar med makens nyvunna val av intresse. När hans investeringar i föremålet för hans intresse har varit de rätta så har det skvätt över på mig. Den trista motparten verkar ge bra avkastning och då kan ju makens förehavanden vara värda lite av min tid.
Men nu har jag fått nog. Min konkurrent har hittills hållit sig utanför sovrumsdörren och utanför min privata sfär. Men häromdagen hade jag just gått och lagt mig när maken ställde en ovanlig fråga:
- Tyckte du om de där trosskydden jag köpte till dig?
Tystnad.
-Hallå? Sover du?
-Nej...
-Hör du inte? Tyckte du om trosskydden jag köpte åt dig?
- Jag HÖRDE. Vad menar du?
- Ja, jag köpte ju Libresse? Var de bra?
- Ja, jo, de var väl bra. Varför frågar du det?
- Bra att veta...om det är ett bra bolag o så.
- Och då är jag nån proffsanvändare då eller?!
- Ja, just det. Jag måste ju veta om det är bra grejer såna här ob… och inkontinensskydd och sånt...
- Inkon…vad?! Tror du JAG vet det?! Det får du faktiskt fråga någon annan om!
Jag tror jag får ta upp kampen om min make.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar