Min fruhippa i november 2009 gick i husmoderns tecken. Bland annat skulle jag sy ett förkläde. Ett förkläde! Det låg närmare till hands att jag kunnat hitta ett vaccin mot Ebola på beställning. Innan jag fick ihop de där tygtestarna till något som liknade en husmoderskostym, hade jag morrat, fått gråa hår och svettats. Och visst, skrattat. Eller de andra skrattade i alla fall.
De flesta syuppdrag här hemma tillfaller maken. Han syr i knappar, lagar barnbyxor som slagits hål på och drar en raksöm på gardinen vilken dag som helst. Så mina insatser i denna kategori kan eventuellt hamna i skymundan. Därav mitt högljudda skryt om dagens insats - att laga tre byxor på en dag är en bedrift.

Efter att jag fått upp husmoderstemperaturen gick jag loss på förra årets sommarblomkruka som flinat åt mig ett drygt halvår med sina bruna kvistar. Men nu, taaaadaaaa, påskliljor på väg upp!

Vem vet hur detta ska sluta? Det börjar med en klisterlappar och plötsligt står man där med ett långkok. Vilket på intet sätt är det sämsta, men som tråkar ut mig bara jag tänker på det. Tur att det är makens tur att vabba imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar