Lördagsmys (?)

Vi satsade på en picknick utomhus i lördags. Tre familjer med fem barn i åldrarna 3-7 år. Min make och jag hade planerat för att grilla korv och visa oss från vår allra finaste Fjällräven-sida, vilket i vår värld inkluderar korg med kaffe på termos, saft och sittunderlag.

Veckans picknick var förlagd till den 4H-gård som vi när barnen var mindre besökte lika ofta som vi besökte mataffären - dock i olika syften. Vi kan den här gården. Känner grisen till namn och vet vilka fjäderfän man ska akta sig för att jaga.

I vår fantasi var det sol och en lika fin höstdag som förra lördagen när ungarna sprang i t-shirt och maken undrade om shorts var ok i mitten av oktober. I verkligheten hann det bli mörka moln, regntunga skyar (vackert ord - fult innehåll) och snålblåst innan vi hann ut till bilen. Medan maken släpade på solmadrass (sittunderlag) och två fullpackade barnryggsäckar (korg) så mutade jag vår yngsta dotter med en gammal hittad chokladbit för att hon skulle ha på sig något annat än sin sommarjacka inför vår naturupplevelse. Utbrottet som följde innan chokladen åkte fram, var i stil med den fängslade dinosurien i Jurrasic Park. Samma ljudvolym, samma ylande.

Småspiken började falla från himlen när vi steg ur bilen. Storasyster undrade varför vi skulle vara ute när det regnade, vilket gladde mig en millisekund; hon ÄR min dotter trots djurintresse och naturfascination. Sen sa jag åt henne att springa och leka. VAR GLAD. VI ÄR PÅ UTFLYKT.

Vi kikade in i stallet och tog en vända till marsvinen, som vaktades av en gäng arga gäss, innan vi dukade fram de köpta kakorna och platsmuggarna med saft och kaffe. Alla barnen, utom en yrvaken 4-åring, hann också springa av sig, klättra, smutsa ner sig ordentligt, mata hästarna och bräka ikapp med fåren innan en av mammorna jag bestämde att utflykten var slut.

Kvällen fortsatte hemma hos oss med tacopaj och vin. Helt utan Fjällräven-stuk.