Knäckad (igen)

Likt förra året vinner jag troligtvis knäckttävlingen i år igen. Jag hade dock en del konkurrens av sexåringen i år. Mellan varje tugga på sin frukostmacka på juldagens morgon, kom frågan om hon kunde få en knäck. Till eftermiddagens julklappsfilm satte vi i oss de sista av årets helt perfekta knäckar, och det var där jag tog hem vinsten. Sexåringen la tillbaka vad som skulle blivit hennes sista i burken, och med mer vett än sin mamma, konstaterade hon med en suck att hon nog skulle få ont i magen om hon åt en till. (Hehe, jag vann).

Efter att barnen lekt med julklappar och mamman legat å soffan (!!!) tog vi oss ut ur huset efter lunch idag. Julmaten kändes som barlast inombords och barnen behövde springa fritt utan finkläder. Regnet trotsades. Vi gick upp till en damm i skogen för att mata änderna.


Där fanns dock inte en and i närheten när vi kom fram. Kanske hörde de oss på avstånd och tog skydd. Den yngsta av oss var lika glad för det, hon var ändå hungrig kom hon fram till och åt upp den veckogamla brödbitarna själv.

Lugn och ro, inga måsten, olästa böcker, nya leksaker till alla i familjen, känslan från gårdagens firande  - juldagen är på så många sätt en av mina favoritdagar på året. Det var den även i år.