Skärtorsdagens morgon började lite skakigt med att den yngsta vägrade ta av sig den pyjamasklänning hon sovit i. Igår kväll undvek vi en härdsmälta genom att låta henne sova i en vanlig tunika när hon vägrade nattlinne eller pyjamas. Hon lärde sig snabbt. Idag vägrade hon ta den av sig. Jag lockade, hotade och förhandlade. Hon flinade och skrek sig igenom mina försök att ta på sig kläder. När vi skulle gå till dagis insåg hon själv att trosor och tunika inte var en var en bra kombo i minusgrader trots sol. Hon tog då på sig ett par mysbyxor. Sen var det stopp igen. Jackan åkte på efter att hon blivit utställd på trappan när hon vägrade lämna huset. Resten av eventuella praktiska kläder för en marsdag på dagis fick lämnas av tillsammans med henne.
Stora har växt flera några centimeter och vuxit ur alla kläder på en gång. Den/hen som skapade naturen kunde ju tänkt till lite på den saken. Det är inte så praktiskt att växa ur alla byxor och alla skor samtidigt. Hon hävdar nu att alla byxor i storlek 122 är för små, för korta, för tajta och att alla i storlek 128 är för långa, för stora, för pösiga. Innan vi kom iväg till dagis fick jag det uppfriskande omdömet ”du är dummare än alla dumma”, med tillägget ”och du har fula skor”. Treeeeeevligt. Påsk-kollo, finns det?
Väl på dagis var mina solskensbarn tillbaka. Förvisso en i pyjamas och en i för små byxor och skoskav, men ändå. Efter jobb och solig lunchpromenad slutade jag ett par timmar tidigare idag. Vi hann avhjälpa skoskavet med att köpa nya skor modell större till dottern (den dumma mamman var minde dum men hade fortfarande fula skor) och påskris på blomsteraffären (jag vet att man kan plocka – när? Ikväll?). Hem, tjejerna fick frukostmat till kvällsmat och somnade nyss. Nu ska snart maken och jag äta påskbuffé de luxe med laxpaté, makrillfiléer och räkor. Och inte en enda prinskorv.
Valda av 5,5-åringen. Är vi ur prinsessfjantstadiet?!
Halleluja - det vore överraskande som när Jesus uppstod.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar