Till fjälls!

Vi har tagit oss 50 mil norrut idag för skidsemester. Eller ja, det beror ju på vad man menar med "semester", men vi ska i alla fall inte jobba på våra vanliga jobb. Femåringen som älskade skidåkningen förra året, säger att hon nu redan kan det här med lift och svängar - så varför ska hon åka igen? Hennes lillasyster är mer än redo, och har frågat sen första fikan på parkeringen hemma, om att hon ska åka skidor idag. Stor besvikelse när klockan var sen när vi kom fram och skidåkningen inte stod som första punkt. Nog för att hon hade orkat. När det var Mello-dax hade vi två sockerhöga barn med så mycket överskottsenergi att vilken elleverantör som helst hade blivit avundsjuk.

Resan hit funkade fint. Visserligen fastnade vi (o)väntat nog i en slags Bermudatriangel även denna resa. En triangel där vi förvisso finns kvar, men där vi plötsligt glömmer vägars nummer och sträckning, och finner oss själva köra flera mil fel. Eller som idag, på en skogsväg som förvisso gick åt rätt håll, men som var flera storlekar för liten. Det redde upp sig ganska snabbt och efter en 20-minutersförsening var vi till makens glädje "tillbaka i konvojen igen!". Halleluja. (Vi hade aldrig ledartröjan, men vi körde om en bil en gång. Den körde 20 kilometer under tillåten hastighet.)

Höjdpunkten på resan var annars lunchen i Säffle. Inte enbart för att det serverades en supergod lasagne, utan också för att den serverades av en god vän till mig och hennes familj. Kaffe på maten, lite lek för barnen och sedan tackade lillasyster för gästfriheten med ett redit toabesök. Sen åkte vi.

Nu ska vi sova i en stuga så stor att barnen kanske eventuellt inte hittar oss imorgon bitti. Det borde betyda sovmorgon.

Stugvy (mannen hade jag med mig).