Födelsedag del 1 - morgonen

Igår morse, precis när jag kunde konstatera att jag nu var 36 år och en timme gammal, så hörde jag morgonskrovliga stämmor som sjöng Ja må du leva… Som brukligt är så hade jag dock vaknat en halvtimme tidigare, strax innan klockan 6, när lillasyster kom intassande till sin far och ville kissa. Mycket väluppfostrat väcker hon den som ligger närmast dörren – alltid maken. Just idag bestämde hon sig sen för att somna om. En kvart senare blev hon väckt och tillsagd att sjunga för sin mor. Mycket olämplig dag att ta sovmorgon på. 

Frukost på sängen, eller smulor på sängen är en bättre benämning, och paket. Inga tända ljus. Vi vet våra gränser. Nygräddade baguetter, apelsinjuice och kaffe. Barnen fick smörgåsrån. ”Vi äter ju frukost på dagis”, sa storasyster förvånat när jag undrade varför hon och hennes syster inte skulle äta med oss. Timida satt de sedan vid min huvudkudde och knaprade på varsitt vetekex, när maken och jag slog i taket på mysbarometern. Och till er som nu slutar läsa och går och kräks på den gulliga stämningen, till er säger jag Hälsa Ulrik! Mina barn satt stilla och var nöjda. Det borde skrivas en sång om det.

Femåringen blev lite bedrövad efter att vi skakat smulorna av lakanen och hon och lillasyster hade öppnat mina paket. Hon hade ju inget eget paket att ge mig. Hon gick in i sitt rum och hämtade pärlboxen. Medan jag i lugn och ro läste eGP på Ipaden i sängen, så pärlade hon ett halsband till mig. Jag fick välja pärlor. Till slut var hon nöjd och bad mig knyta ihop halsbandet. Jag gjorde som hon bad mig och satte det sedan runt min hals. Då hade hon ångrat sig. Det blev så fint, tyckte hon. Hon ville ha det själv. Jag fick ju faktiskt ett i julklapp, vilket hon påminde mig om, och jag kunde gott och väl använda det tyckte hon.

Sen gick maken till jobbet och jag bar en arg 2,5-åring till dagis med en omtänksam, men aningen tjuvaktig, pärlhalsbandprydd 5,5-åring i andra handen. Väl på jobbet fick jag se till att ingen hade missat att jag fyllde år, men min chef hade redan hjälpsamt nog påbörjat uppdraget genom en välplacerad skylt på min dator. Jag gilla't!

På kvällen valde vi att gå ut och äta. Alla fyra. På restaurang. Mer om det i del 2 av den spännande dagen som utgjorde den 13 141:a i mitt liv.