Vi är igång!

Sovmorgon?! Tillåt mig skratta åt min egen dumhet. Hahahahahahahaha. Om vi inte missförstått något så är det ingen tidsskillnad mellan Sälen och södra Sverige, och i så fall var klockan bara halv sex när lillasyster vaknade och ville leka vad som helst som var högljutt. Storasyster gjorde henne sällis vid 05.50. Morgonen kom tack och lov med strålande sol, även om det var något svalare än jag önskat utomhus. Klockan nio lämnade vi stugvärmen och kickade igång den här vintersemestern. Då var det -15 grader.

Storasyster, som var mycket tveksam till en fortsatt skidkarriär, återfick något av viljan efter ett par timmars övning med både sin mamma och pappa i ett följa john-tåg (backen var så platt att den lika gärna hade kunnat vara en raksträcka). Hennes självförtroende och mod blev bättre sen en skånsk familj med tre tonåringar, i färggranna skidkläder från 80-talet, kraschat in i alla skyddsräcken som fanns i den blå backen och ramlat i knappliften ett antal gånger. De förklarade att de aldrig stått på skidor förr. Nähä...?

För lillasyster, som gått all in och frågat varje morgon i en månad om vi ska åka skidor idag, tog det tvärstopp. Glädjen över egna pjäxor förbyttes snabbt i ett nej till att ens prova skidorna. Ett par skotrar svischade förbi och skrämde henne, och därmed försvann hennes vilja att åka skidor helt. Vårt lirkande var ungefär lika framgångsrikt som det varit på morgonen när vi försökte förhandla om att hon skulle somna om.

Vätskepaus.

Solen gassade så vi satte oss i backen och fikade, ett av skidåkningens bästa inslag. Vi svettades trots minusgrader och enbart åkande i blå backe. Kan säga mer om oss än om dagen, men ändå. Vinglig, mysig och mycket avslappnade bra första skiddag som har gjort mig dödstrött. Imorgon kan i alla fall jag se fram emot sovmorgon när det är makens tur att ta tidiga passet. Jag ger mig f** på att de kommer sova till åtta. I någon tidszon.