Smidig som ett kylskåp

Maken frostade av vår frys igår. Det var ju alldeles lysande. Möjligtvis inte överst på att göra-listan jag hade förberett mentalt, och förutsatte att han kunde ta del av genom tankeläsning. Men visst, isen måste ju bort förr eller senare. Glad i hågen gjorde han jobbet, sprang ut och in med lådor och mat, skrapade frost och högg ner isblock. Själv satt jag tacksam i soffan och satte check på punkt 38 medan jag fetade punkterna 1-10 på ovan nämnda lista.

Igår kväll var det lajbans. Frysen var som ny och det var en stor fördel att faktiskt se in i den. Slippa ta fram paket på måfå och leka "gissa matlådan".

Fredagkvällen avlöpte enligt plan. Barnen somnade och det var dags att öka på fredagsmyset. Förutom smulorna från tjejernas chips skulle glassen fram.

- Vilken sort ska vi ta?
- Hmm...alla?

Nu, en timme senare sitter jag ensam i soffan. Utan glass och utan make. Nej, inga fredagströtta gräl har utspelats. Den enda som uppenbarligen är sur, är frysen. All omtanke från makens sida igår var tydligen inte nog. Mer ska mer ha. Frysen började knorra vid hans närvaro och blev hetare för varje sekund. Inte vad man önskar sin frys en fredagkväll.

Så nu lagar vi mat. Den fredagsaktiviteten kvalade inte ens på min lista...