De första dagarna har varit lika delar av rubriken. Att två så små personer kan producera så mycket från sina näsor. Sjuåringen har kört hela registret med hosta och ögonrinn, och varit väldigt trött. Fyraåringen har snutit sig varje kvart men varit pigg och uppe i backen med oss.
Sjuåringen har fått roa sig med att sitta i soffan med en filt framför brasan i stugan. Förutom film, pyssel och böcker så har vi spelat Hänga gubbe. Mestadels har vi gjort det på Ipaden, på papper är det lite knivigare...
Maken och jag har turats om att åka med fyraåringen i backen. Vi köpte ett liftkort för enbart knappliftar, och sparade 500 kronor! Lycka för
makenvissa av oss. Vi tar inte upp fyraåringen i högre backar än så länge, hon är helt enkelt för kaxig och orädd. Igår tjurade hon varje gång vi passerade express-stolliften som går till toppen, för att hon inte fick åka den. Problemet är inte bara branta backar med hög fart, utan själva liftturen alldeles för många meter över marken med en klätterapa. Mamman hade behövt syrgas på grund av hyperventilering vid ankomst till toppen.
Men faktum är att fyraåringen imponerar för varje åk. Precis när jag tror att hon tappat kontrollen, att hon ska krocka, det går för fort, hon kommer ramma staketet, osv, så gör hon en snygg gir åt ett annat håll eller stannar. Förvisso med risk för hjärtattack för alla inom tio meters radie, och just det momentet bör vi slipa lite på...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar