Oavsett vilken relation man har till religion, så ger väl (på ytan) de flesta kyrkorum många människor en känsla av ro. Där finns en stillhet som berör djupare. De flesta människor jag känner går inte regelbundet i kyrkan. Däremot vill de gärna ha stillhet och ro då och då.
På min födelsedag bjöd min mamma mig på spa på Sankt Jörgen Park Resort. Jag har varit där en gång förut och njöt lika mycket då som nu. Mamma hade bokat vad de kallade fjärilsmassage till oss, det skulle bestå av massage med lätt beröring. Jämfört med ”riktig massage” av mer medicinsk karaktär, så var det ju detta lätt beröring - framförallt gjorde det inte ont. Men ansikte, hals, armar och huvud fick sig en ordentlig genomkörare. Tankarna liksom svävade inuti huvudet och trots avslappnande ryggläge så var dricksvattnet efteråt välbehövligt. Jag hoppade över den erbjudna tallriken av något kinesiskt som såg ut som torkat snus, och den lilla torra biten ingefära som var bra för kroppens ”renande processer”.
Jag kan tänka mig att kyrkan förr (eller nu) har en viss terapeutisk inverkan på vissa personer, att hitta lugnet för att lyssna inåt. Att hitta sig själv eller Gud. Eller Gud inom sig själv. Visst, man kanske inte tillber fotbadet eller döper sitt barn i den varma källan, men trots att jag avstod ingefäran så kände jag mig renad efteråt. Och det är väl i alla fall en av grundstenarna i de flesta religioner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar