En mors helg

Ledig fredag och försommarvärme betydde picknick vid en närliggande liten tjärn. Lillasyster var inte på humör efter veckans pärs, och storasyster hade vaknat på fel sida. Några en sjuhelvetes massa kex, vatten, juice och en skolklass på besök gjorde dock utflykten riktigt mysig till slut. Efter lunch, och underbar vila för alla tre hemmavarande i familjen, så var humöret godare. När pappa/morfar kom för att fira sin födelsedag en dag i förskott, och som vanligt åka med dottern på ridlektion, så fick eftermiddagen ett riktigt lugnt innehåll. Det är så mycket enklare med två huvuden, fyra händer och två par fötter när barnen är i full gas. Glasstårta på solig altan gillas dessutom av alla åldrar på fädernets sida.

Cykelreparation pågår.

Lördagen och söndagen startade på samma vis vid 06.20. Är det morgon nu? Ja, tydligen. Vid 10, när resten av världen med barn över sex år vaknat ordentligt, hade min mamma och jag redan powerwalkat en timme, barnen tjoat i trädgården så de fick gå in igen, och maken och jag hade druckit kaffe två gånger.

Kvällen igår spenderades framför Eurovision, trots att vi betalade med tre timmars utebliven sömn. Medan vi lyssnade så tog vi tag i en surdeg – alla dessa foton! Bortsett från korta insatser av mig i scrapbookvärlden, en värld jag nu lämnat, så har vi inte satt in ett enda foto i album sen vi träffades 2005. Då och då har jag framkallat foton, många bilder om och om igen. Yngsta dotterns första månad i livet har jag framkallat tre gånger utan att minnas de tidigare tillfällena förrän jag haft de nya bilderna i min hand.I lördags, ackompanjerade av ryska tanters obegripliga sång och en alban med en ormfläta runt halsen, satte vi igång. Vi startade rättvist med äldsta dotterns födelse (inte födelse, men strax före och strax efter) och hennes första månad i livet. Sen hann vi inte mer. Andra dotterns första tid i livet kommer gå mycket snabbare, trots dubbla uppsättning foton. De unika fotona är nog bara knappt hälften så många för henne.

Idag såg jag nästan alla låtar omigen med dottern som har Loreen som idol jämte Saade. Tappert satt hon och väntade genom alla 16 låtarna för att få se Loreen i tävlingen – trots att hon ser henne dagligen på You Tube. Skillnad mot 1984 när jag själv satt med bandspelaren så nära TV:n som möjligt för att spela in Carolas Främling. Den raspiga inspelningen var min guldklimp. Dagens utmanande diskussion som följde Loreens vinst var, varför vinner inte alla? På dagis får ju alla medalj, varför fick bara Loreen vinna nu?

På eftermiddagen idag samlade vi våra mödrar för en Mors dag-fika. Gula gerberabuketter till mor och svärmor, kaffe i solen en lång, lugn stund. Det gav energi inför veckan. Välbehövlig, då de kommande fem dagarna innehåller avslut och start för mig. Den 1 juni börjar jag på ny tjänst hos ny arbetsgivare. Spännande!