Fårskallar och kreativitet

Klappat får, check, åkt höskrinda, check, ställt oss i en myrstack, check, druckit hemmagjord flädersaft check.Häromdagen var vi på en fårfarm i närheten av där vi bor. Det var vi och alla andra turister från stan. Se, ett lamm! Men titta, en traktor! Och se där, en liten höna! Vi drog fram i flock och det kändes inte så genuint, men jag är nog inte så sugen på den riktiga fårfarmarens vardag. En kik in utifrån funkar bra. Vi smälte in bra dessutom, och då menar jag inte bland fårskallarna, utan bland semestrande barnfamiljer. Vi gled runt utan att utmärka oss alls; bara en sån sak gör mamman glad.

Idag startade vi dagen  på Etelhems krukmakeri. Det var betydligt mer utmanande. Storasyster var fascinerad och ville köpa allt = titta och lyfta på allt. Lillasyster gör som sin syster och blev irriterad som s*tan när hon inte fick ta en kruka med prislappen  märkt 750 i famnen och visa sin far som stod några meter bort. Vi var nog inte de första med dilemmat, och smart nog fanns det en sandlåda och annat för uttråkade och förnärmade barn. Storasyster hade dock blivit utlovad att få prova att dreja och det accepterade lillasyster utan knot: "Jag får det sen, när jag blir större. Jag är stor, men jag ska bli större". Jamen exakt! Kom nu ihåg det när det gäller att hoppa från bryggan och gå ensam över vägen också. 

Vår stora tjej fick på sig förkläde, kikade lite på hur de andra gjorde och satte sig sedan och drejade. Som om hon aldrig gjort annat. Runt omkring oss misslyckades vuxna med de enklaste (?) former, men hon satt koncentrerat och formade sin skål med händerna tills hon var nöjd. Jag stod bredvid och hejjade inte ens på, jag var fullt upptagen med att vara imponerade - och att hoppa åt sidan när lerklumparna kom flygande genom luften. Det var rätt onödigt att ha på sig nytvättade byxor.

Imorgon blir det stranden, en aktivitet garanterat fri från kreativitet och fårskallar. I alla fall sådana på fyra ben.