Dagens julklappsstips

Våra döttrar fick ett Bamse-brädspel i julklapp av sin morfar. Det spelades första gången på julaftonskväll, och sen dess har femåringen vunnit åtskilliga rundor. Hon har spelat med alla andra utom sina föräldrar, men idag var det dags att utmana oss. Jag spelade de första två rundorna och förlorade stort. Till mitt försvar ska sägas att det inte krävdes så värst mycket strategi, kan man bara räkna till 20 så fattar man reglerna och har chans på vinsten. Om det nu är ett försvar förresten…

Efter att femåringens segerjubel tonat bort, kom min make och ville vara med. Hans kompanjon var 2,5-åringen. Det är dagens icke-tips: en mycket verbal tvååring med stark egen vilja och mitt i sin första trotsperiod bör inte befinna sig inom en radie på minst tre meter från spelplanen. Efter diverse planerade (?) utfall mot såväl pusselspelplanen som mot sin far, blev hon förpassad till soffan. Jag fick dåligt samvete över att hon blev utanför, och satte henne i mitt knä. Hon tackade genom att tjonga tärningen över rummet och flina med hela ansiktet.

När vi räknat honungsburkar och aktat oss för Vargen en tredje gång så kände jag för en paus. Men inte maken. Nu var han på gång.

-Vi kan väl spela igen?
-Nej, då får ni spela, jag har redan spelat tre gånger.
-Men det är ju jättekul? Kom igen, vi spelar igen!
-Nej, ni får spela själva.
-Ok då…men vi kanske kan spela ikväll? När barnen har lagt sig?

Eeeh..? Det är förvisso dagens tips, men riktigt så kul är inte spelet...

Vinnarskallen.