Lattemamma (utan baby)

Jag fick en timme över häromdagen. Jag var tvungen att kontrollera klockan flera gånger. Kunde det vara stämma? Efter ett, som vanligt, rätt kaotiskt besök på Ikea, släppte maken av mig i stan för att jag skulle träffa mamma för en eftermiddagsbio - vilket ju är en extravagans i sig. Det visade sig att vårt slit och släp på Ikea hade lönat sig, i alla fall för en av oss - jag hade plötsligt över 60 egna minuter att göra vad jag ville med! I stan! Med plånboken i väskan! Och det är rea!!! Jag fick hindra mig från att slicka mig om munnen.

Jag satte av mot närmaste skyltfönster med röda plakat. Det var en skobutik. Cirklade, tittade, kände på, provade. Inget. Ut igen. In i nästa butik. Barnkläder. Ut igen. In i nästa. Väskor och kuddar från Marimekko lockade, och jag var nära ett slå till på en kudde utan det klassiska mönstret. Sen såg jag priset, icke rea, och gick ut. In på Åhléns alla sjuttiåtta avdelningar. Sprang in och ut i ett par butiker till innan jag insåg att jag hispade runt som om det var en knapp timme tills jag skulle redovisa att fantastiska reaklippp jag gjort, eller dö. Allt var fult. Inget passade.

Jag gick in på närmaste café. Köpte en lyxkaffelatte och noterade, men ignorerade, att priset var som två hela paket kaffe. Jag såg några bekanta som jag känner lite ytligt, men svängde snabbt om hörnet. Den här stunden var min. Hittade, efter en stunds balanserande med min stora kaffekopp, en skön fåtölj att sjunka ner i. Utsikten var en stenvägg. Utmärkt. På ena sidan satt ett par studenter och bollade uppsatsämnen. På den andra satt en man och jobbade. Snett framför mig satt två unga tjejer som jag kunde se mig själv i för tio år sen.

Jag stoppade in mina hörlurar, lutade huvudet bakåt och blundade. Drack en klunk och blundade igen. Efter en stund tog jag upp min bok. Drack mitt kaffe sakta. Lugnet återtog min kropp, drev bort reademonen. Jag satt där tills filmen nästan skulle börja. Sen satt jag i en biofåtölj i nästan två timmar och såg Bröllop i Italien - en helt ok dansk feelgood-film.

Sen åkte jag hem och återvände till gangsta's paradise. Korvmiddag och nattning av en som vägrade ligga i sin nya stora säng. Svarade på hundra frågor om varför vi inte har en kanin, en häst, en hund, en katt eller en ekorre (?). Somnade efter läsning i femåringens säng och drömde om en kaffe som välte över min hand och brände mig illa.

Jag vägrar ta det som ett tecken.

Nu byter vi bord, mamma.