söndag 14 april 2013

En ny bil-era!

Vi har tydligen ett system där vi byter bil var fem år. Nu är det dags. Igår var vi och provkörde. Det var min första och makens andra gång hos bilhandlaren. Efter att min make hälsat på den långhåriga men väldigt manliga bilhandlaren med fraser som ”hallå, hur är läget idag?” och ”Trött idag, var du ute igår?” så undrade jag kort vilket objekt min make ville ha med hem – bilen eller handlaren..?

Det var min tur att provköra. Själv hade maken använt sin föräldralediga fredag till att provköra tillsammans med femåringen. Något hon var vansinnigt glad för. Jag tog en halvtimmesrunda och testade lite högre farter än vad min make vanligtvis kommer upp i. Jag var dock rädd att en provkörning skulle kosta mig körkortet och göra bilaffären indirekt dyrare med några tusen i böter, så jag fick lugna mig. Den största skillnaden är väl att en dieselbil, som det tilltänka objektet är, har högre motorljud än vår nuvarande gas/bensin-Volvo. I övrigt är det mycket samma, fast nyare modell.

Min make i redan förälskad i den nya bilen. När jag påpekade motorljudgrejen, svarade han att jag skulle se vår nuvarande bil som en tenor, och den nya som en baryton. Han liknande också den bil vi nu kör, som för fem år sen var den bästa bil som fanns att köra, nu är ett ” trött landsvägslok”. Bilen med baryton-ton är nu en racerbi i jämförelsel. En racer-V70.

Jag är egentligen inte alls den som behöver övertalas. Jag tycker vi ska ha en något nyare bil. Men där jag ändå vill titta och fundera, där vill maken slå till direkt. Och då är jag ändå inte den som funderar länge, jag orkar verkligen inte med någon lång process. Min make har bestämt sig och ser inget annat. Som en rottweiler som vägrar släppa taget.  Det var likadant när vi träffades. Jag var kär, men lite återhållsam. Inte maken. Han spelade ut alla sina kort i en strid ström, ärligt och rakt. Och bestämt. Jag drar inga fler paralleller mellan de här historierna. Mer än att min make är mer baryton än tenor. Och nej, vi har inte en ”byta-var-femte-år-plan” på vårt förhållande.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar