söndag 20 juli 2014

Och på den sjunde dagen...

...så tränade hon! Jajjemen, 35 minuters intervallträning var kvällens utmaning, vilket betyder att jag försökte springa men inte orkade hela vägen. Då och då var jag tvungen att titta mig över axeln, någon flåsade så mycket precis i min närhet. Men, men. Vad är det klyschan säger? All träning som blir av, är bra träning.

Jag kom upp i lite fart ändå ett par gånger, och jag höll ju på att springa ner i alla fall en person som inte flyttade på sig. Jag såg på håll att det var en gammal människa, och jag såg att hon hade en hund med sig. Hon stödde sig på en en sån där käpp med tre ben nertill, viftade och gick liksom runt i cirklar på gångvägen. Är hon senil? Har hon kommit bort?, hann jag tänka innan jag fick rundat henne två gånger för att komma förbi. Det visade sig en aningens försent, att hon ville peka ut en orm för mig som låg mitt på vägen. Jag missade den lilla huggormsungen med en hårsmån. Jag vände mig om och vinkade tack till tanten. Hon såg mer ut som om hon trodde att jag skulle komma tillbaka och kicka bort käppen för henne.


Förutom huggormen såg jag tre harar och höll på att bli ihjälskrämd av ett rådjur som hoppade fram bakom en buske och sen graciöst sprang ifrån mig. Retsticka.


Naturupplevelse? #rådjur



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar