Fredagsutflykt

Julens första lite längre utflykt gick till metropolen Falköping. Vi hälsade på min fina farmor. Våra barn var drillade i att "gå, inte springa" samt att "inte skrika om det inte händer en olycka". Tillägget om olyckan var för att stoppa flödet av "men tänk om..."-frågor från femåringen. Hon klarade det med bravur. Tvååringen verkade inte riktigt med på noterna, hon hävdade innan vi gick in att "jag behöööver springa, jag skaaaa springa". Men efter att maken räddat en golvljusstake med fem tända ljus från hennes rymningsförsök, tog servitrisen fram en barnstol. Då kunde vi andas ut och äta ohämmat av buffélunch och njuta av vacker miljö på Kurorten Mösseberg.

Fisk till lunch.

Saltad mjölk. Varför? Varför inte?

De nyaste benen fick vila.

Efter lunch, och fler kakor och clementiner än det antagligen var beräknat per person, åkte vi hem till min farmors lägenhet. Mer fika och kaffe på finporslin från länge sen. Det blev en riktigt bra dag som toppades av att jag - JAG - hade rätt i makens och min diskussion om vägen till den kyrkogård där min farfar ligger begravd, vilken vi båda besökt flera gånger. Att jag varit i Falköping flera gånger per år sen 1977, och att maken besökte stan första gången 2005, är inget jag lägger någon värdering i. Jag hade rätt i en lokalsinnesfråga! Nu står det bara 863-1 till maken i den kategorin. Som jag ser då så knappar jag in.