Pussel och shopping

Idag tog vi dagen timme för timme, ett koncept som inte alltid passar så bra för en barnfamilj, men idag gick det lysande. Vi hade inga tider att passa och inga måsten att ta hänsyn till. Vi la julklappspussel på förmiddagen och det skapade ro. Våra tjejer har mer energi än de flesta, men när de koncentrerar sig på pussel så sitter de still och testar bitarna med stor eftertänksamhet. Femåringen la sitt nya 100-bitarspussel utan problem, och lillasyster har fått kläm på några av de pussel som kommer en bra bit efter kategori bebis. Sen lekte femåringen i fyra timmar med granntjejen. Det gav mig tid att ligga på soffan med min julklappsbok, vilket är precis vad jag önskat mig i flera dagar.

Eftermiddagsreashoppingen gick också smidigt får man lov att säga. Lillasyster satt på makens axlar och var nöjd. Hon sa inte ens något när han glömde bort att hennes närvaro gjorde honom åtskilliga centimetrar längre, och gick in i en reklamskylt som hängde från taket. Skylten var av papp så det enda som hände var att den lossnade i ena hänget. Maken märkte inget, utan strosade vidare. Inne på möbelbutiken ville hon ner och gå själv. Efter några få minuter fångade jag relfexmässigt ett glasbord med lös skiva som hon tänkte använda som pall. Maken jagade sedan samma dotter runt halva butiken innan vi fick med henne hem. Hon gapskrattade hela tiden. Flera kunder smålog, och även om någon enstaka kastade ett en sur blick, så väljer jag att se det som att vi sprider glädje. I alla fall när vi går.

Underbara unge